Författaren Abdellatif Laâbi från Marocko, som du här möter i ett knippe kärleksdikter och en längre essä,
har samma erfarenhet som al-Ghitani.
Han menar att regeringsmakten delvis har tvingats ge upp sitt monopolstyre, men att makten då istället
har ”förskjutits till somliga grupperingar och rörelser som utger sig för att vara moralens och trons väktare.”
Hur ska författaren få plats i sitt eget samhälle, när tankens fält har blivit så snävt? frågar han förtvivlat.
Tayeb Salihs roman Utvandringens tid har i höst utkommit på svenska. Karavan har glädjen att publicera
en nyöversatt novell av denne mästare. En berättelse som i sin enkelhet beskriver en krackelerad världsbild.
Det bjuds på mer av Salih, i ett personligt tal beskriver han bakgrunden till sitt skrivande, och då särskilt
till Utvandringens tid. Leif Lorentzon visar på olika läsningar av denna klassiker.
|
 |
|
|
Vad annat i detta nummer?
Två latinamerikanska författare som presenteras: Rodrigo Rey
Rosa från Guatemala, synliggörare av våld och maktmissbruk, aktuell med en roman på svenska, och
den egensinnige Jaime Saenz som älskade sin hemstad La Paz och dess udda och nattliga existenser.
Barnlitteratur som inte har anglosaxiskt ursprung hör till ovanligheterna i svensk översättning.
Men kanske börjar vi ändå kunna se en, om än liten, ändring på det?
Här i numret kan du läsa om barnböcker från det franskspråkiga Afrika som börjar finna sin väg
till svenska bokhandelsdiskar, och om det ökade utbudet av japansk barnlitteratur.
Barnboksförfattaren och konstnären Ryôji Arai blev ”upptäckt” i vårt land i och med att han tilldelades det stora priset till Astrid Lindgrens minne.
|
