Som en hälsning till honom, när det nu firas hundraårsjubileum av hans födelse, publicerar vi en berättelse av
Víctor Rojas om en för besökaren hett efterlängtad visit hemma hos en äldre, något skröplig men ännu litteraturslukande
Latinamerikakännare.
I vår serie ”I backspegeln”, som startade i förra numret, befinner vi oss den här gången i 1700-talets Kina.
Vi får möta He
Shuangqing från Nedre Yangzi-dalen, en kvinna från bondeklassen, i likhet med Artur Lundkvist autodidakt.
Och hur skulle det ha kunnat vara på annat vis, när vägen till studier var stängd för var och en av hennes kön och klass? Det hon hade var sin
omättlighet. Läs mer om hennes öde i Håkan Sandells artikel.
Unga kvinnor som gör sig till subjekt handlar det också om i detta nummers litet längre tema. Under det senaste decenniet har
kvinnliga författarskap växt fram på ett aldrig tidigare skådat sätt i Nigeria, både i styrka och i antal.
|
 |
|
|
Remi Raji, som själv är författare ur Nigerias så kallade tredje generation, beskriver i sin översikt denna nya, påtagliga riktning inom
både prosan och poesin.
Jag vill här passa på att tacka Remi Raji, som kom med idén till detta tema när han förra sommaren
befann sig här, inbjuden av Svenska PEN och Stockholms stad.
Det är också han som förmedlat kontakter med författare, och
sådant är alltid ovärderligt för en redaktör. Thank you, Remi!
Stephan Larsen presenterar i sin artikel de som gått före dagens unga kvinnliga författare, och i de tidigare
generationerna lyser särskilt Flora Nwapa och Buchi Emecheta.
När en hel grupp människor som inte tidigare
tagit plats i litteraturen i någon större utsträckning gör det, när de tar med sig sina erfarenheter och sina
skrivsätt, då sker en verklig omgestaltning och litteraturens rum vidgas.
|
