Recenserat
Minnen av det som en gång var
Sang Young Park
Kärlek i Seoul
(Daedosiui Sarangbeop, 2019)
Översättning: Eunah Kim & Dann Ling
Bokförlaget Tranan, 2023
Texten har publicerats i Karavan 3/2023
Sang Young Park, en ung författare som på kort tid har lyckats fånga en stor läsekrets i sitt hemland Sydkorea, föddes år 1988 och debuterade 2016 med novellen ”Paeriseu Hilteuneul chatseumnida” (”Den försvunna Paris Hilton”), för vilken han fick motta priset Munhakdongne New Writers Award. År 2018 publicerades novellsamlingen Allyeojiji aneun yesulga-ui nunmul-gwa jaitun paseuta (”En okänd konstnärs tårar, eller pasta Zaytun”) och året därefter hans första roman, Kärlek i Seoul. Romanens engelska översättning väckte internationell uppmärksamhet och nominerades till The International Booker Prize år 2022. Den svenska översättningen, som är både rapp och följsam, ger nycklar till ett författarskap där ungdomlig rastlöshet och frågor om (skadliga) relationer och identitet står i centrum.
Kärlek i Seoul är indelad i fyra löst sammanhängande delar, där vi får följa den homosexuelle huvudpersonen Youngs liv i olika faser, från de glättiga universitetsåren på franska institutionen till ett ångestladdat hotellrum i Bangkok tio år senare. Viktiga relationer har under denna tid både skapats och trasats sönder. Det är om dessa relationer Young berättar. Vad de har betytt för honom, och vad de har gjort honom till. Modern, som in i det längsta förnekar hans homosexualitet, den kvinnliga vännen Jaehee, som får honom att leva fullt ut, och så Kyuho, den stora, stora kärleken.
Young berättar om saknaden efter dessa personer, men också om glädjen och de svårigheter det innebar att vara en del av deras liv. Modern som tynar bort i cancer. Modern som sätter honom på dårhus när hon kommer på honom med att i femtonårsåldern kyssa en annan pojke i parken. Modern, som på sängbordet i sjukhussalen har ett fotografi av Young och Kyuho där de håller om varandra. Jaehee, den ständiga vapendragaren som gifter sig och lämnar både Young och Seouls pulserande nattliv bakom sig. Allting är enkelt, men samtidigt så oerhört komplicerat i den unge Youngs liv, en paradox han delar med de flesta som står på tröskeln till vuxenvärlden. Människor blir vuxna och försvinner, och kvar finns bara minnena av det som en gång var.
Det är framför allt Sang Young Parks kvicka och spänstiga prosa som får Kärlek i Seoul att lyfta över mängden. En prosa som kamouflerar det nattsvarta med humor, slagfärdiga one-liners och cynism, vilket kanske allra tydligast manifesteras när Young får veta att han är hiv-positiv och väljer att aldrig kalla sjukdomen för något annat än Kylie, efter den australiska och mycket discoglittrande popstjärnan Kylie Minogue. Och ett avgörande telefonsamtal från modern beskrivs så här: ”Jag har cancer! skrek mamma jublande glad. Livmodercancer! Halleluja!”
Sang Young Park använder sig skickligt av den moderna nätprosan för att skaka liv i sin text, en text som gjord för att snabbt och enkelt kunna läsas på tunnelbanan eller bussen på vägen till jobbet. Det är inte svårt att förstå varför Sang Young Park lockar en så stor läsekrets. Han appellerar till den moderna människans behov av snabba upplevelser, och det som imponerar är att han lyckas leverera det samtidigt som texten alls inte saknar djup.
